Märkligt egentligen hur olika det kan vara. Vissa dagar vill man bara att tiden ska gå, så fort som möjligt och andra dagar önskar man att tiden stod stilla. Att dagen aldrig någonsin skulle ta slut. Egentligen verkar inte vad jag ville komma fram till utan det var väl mest en fundering som dök upp såhär på förmiddagen. Och trots allt så är det väl precis så jag har tänkt med bloggen. Att det ska vara någon form av utlopp för alla de tankar som jag inte orkar med längre. Eller inte alla, för då skulle ni bli mörkrädda. Och jag med! Tänk så många tankar jag har som jag aldrig någonsin skulle vilja sätta ord på.